lördag 20 februari 2010

Ibland...

... tar livet ett språng. Ungefär 5, 7 år på ett huj. Idag är en sån dag.
Det insåg jag när Niklas son stolt kom och visade en tatuering han satt dit på min son.
När blev vi såhär vuxna?




kl.

3 kommentarer:

  1. Träningsvärk Med Jeanette21 februari 2010 kl. 21:43

    En cool liten kille!! ;)

    Kramar Jeanette

    SvaraRadera
  2. Hanna22 februari 2010 kl. 18:55

    Tack för att vi fick sånt finbesök! Ska lägga upp bilder på bloggen men har ej matat in dem än, sitter på jobbet nu:-) Love u!

    SvaraRadera
  3. monc23 februari 2010 kl. 18:16

    VART E PAULA NÄR JAG ÄR UTTRÅKAD HÄR I UPPSALA!!

    SvaraRadera