MEN! Hör och häpna, i förrgår bara vände det! Istället för att ha jätteont i magen när det är mattajm så får han numera bara lite ont i magen! Helt klart fantastiskt! Framför allt för stackars lilla Folkes skull. Men även för oss andra. En otröstligt ledsen bebebis är nämligen något av det mest påfrestande jag har varit med om.
Till vår hjälp har vår alldeles egna, fina mormor bott hos oss. Nu har mormor åkt hem till morfar.
Men tusen miljoner tack till dej, mamma! Jag undrar om jag någonsin kommer bli vuxen nog att klara mig utan att ringa till dig när det krisar?
Men vi hoppas och ber att Folkes lilla magge ska bli bättre och bättre, och att han fort ska vara helt bra! Lägg gärna in ett gott ord inför Herren i din aftonbön!
Till slut; en gosig morgonbild:
Vad skönt att det blir bättre och bättre. Det finns inget värre än när man inte får sova eller när man känner att ens tålamod och krafter inte räcker till då blir man liksom knäpp då är det bra att tala om det för omgivningen.
SvaraRaderaDet fattas bara nappen på Anders mun och man vet inte vem som är Folke och vem som är Anders. Äpplet faller inte så långt från päronträdet. sköt om dig.
Älskade lilla Folke!!!!!Nä, det e inge kul för någon när en liten skrutt e så ledsen, man kan känna sig så hemsk bara för att man är så irriterad på ungen:-) men va underbart att det har vänt! Pris ske Gud!
SvaraRaderaHärligt me mammisar!
Puss