Tummen upp idag:
- för första soldagen i uppsala i november!
- för lussekattsbaket.
- för spontanbesök av bror+ ungar på fm-kaffe.
- för Anders 31-årskalas.
- för årets glöggpremiär.
- för att jag har värsta flödet på farmville ikväll.
Tummen ner idag:
- för att tv4 börjar sända vuxenmobbingprogrammet robinson igen. Dödligt tråkigt tv4!
Summa kardemumma: övervägande bra dag!
Recent Posts
Visar inlägg med etikett Mammas funderingar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Mammas funderingar. Visa alla inlägg
lördag 21 november 2009
tisdag 17 november 2009
Påväg hem...
Det känns så lyxigt på nåt sätt att ta tåget till stan varje tisdag...
Skönt att ha en anledning att vara lite dryg mot de andra mammorna; "okej, du tog bussen/ bilen hit, SO regular! Själv tar jag tåget!"
Mmm *gottar sig i överdriven självgodhet...*
Det här blir nog det sista inlägget idag, jag tycker att det räcker med sisådär fem miljoner inlägg om dagen...
Skönt att ha en anledning att vara lite dryg mot de andra mammorna; "okej, du tog bussen/ bilen hit, SO regular! Själv tar jag tåget!"
Mmm *gottar sig i överdriven självgodhet...*
Det här blir nog det sista inlägget idag, jag tycker att det räcker med sisådär fem miljoner inlägg om dagen...
Pappan testar byxor på hm...
... Och börjar tycka att mamman bloggar lite väl idag, men det är ju inte varje dag man hittar en ny app som man kan blogga med!
måndag 16 november 2009
Påväg...
... På babysång!
Och massa sånna här fjuttiga och onödiga vardagsögonblick kommer ni få avnjuta i framtiden, jag har nämligen lärt mig att bildblogga från iphonen! Hurra! Alla borde ha iPhone!
Och massa sånna här fjuttiga och onödiga vardagsögonblick kommer ni få avnjuta i framtiden, jag har nämligen lärt mig att bildblogga från iphonen! Hurra! Alla borde ha iPhone!
Sorg
Jag vill bara skita i allt och rymma!
Man tror man har sitt på det torra. Att lyckan kommer vara för evigt.
Så får man ett besked som fullkomligt trycker ner en under utan.
Allt ställs på sin spets.
Hela fokuset måste ändras.
Vare sig man vill eller inte.
Å, vad jag hade satt fram emot en lugn skön jul.
Vår älskade bebis första jul.
Hur hanns ögon skulle glittra i skenet från julgransljusen medans hans lilla näsa för första gången skulle känna doften av enris, hyacint, glögg och lussekatter.
Men det blir inga lussekatter för vår lilla älskling.
Den gripande saffranen kostar ju 35 spänn för halva grammet! Trettiofem!!!
Hela julen står på spel!
Gråt och tandagnisslan! (för oss som hunnit få tänder..)
Man tror man har sitt på det torra. Att lyckan kommer vara för evigt.
Så får man ett besked som fullkomligt trycker ner en under utan.
Allt ställs på sin spets.
Hela fokuset måste ändras.
Vare sig man vill eller inte.
Å, vad jag hade satt fram emot en lugn skön jul.
Vår älskade bebis första jul.
Hur hanns ögon skulle glittra i skenet från julgransljusen medans hans lilla näsa för första gången skulle känna doften av enris, hyacint, glögg och lussekatter.
Men det blir inga lussekatter för vår lilla älskling.
Den gripande saffranen kostar ju 35 spänn för halva grammet! Trettiofem!!!
Hela julen står på spel!
Gråt och tandagnisslan! (för oss som hunnit få tänder..)
söndag 15 november 2009
Bilsvammel
Nu sitter vi i bilen påväg hemmåt efter en helg på carlslund! Varje gång jag åker hem efter en helg på gården känner jag mig så utvilad och fylld av inspiration! Därför är jag så glad att bror min flyttade dit, så får jag ha det kvar i familjen ett tag till!
Krilles födelsedagsfest i fredags blev väldigt lyckad! Tusen tack kära Gaddar! På festen kom jag även överrens med min nyfunna vänninna Sara att vi snart ska ha en pysselkväll! Nån form av "pysselknytis" blir det! Sara ska iallafall lära mig att virka! Någon som vill vara med? Jag återkommer med datum!
I helgen har det bundits enriskransar, en lummerslinga till vår ljuskrona, en stor granrisslinga att ha runt ytterdörren och ert "JUL" i lingonris som ska stå på em hylla! Dessutom har det plockats massor mossa till alla möjliga julideer som väntar på att bli skapade...
Och inte nog med det! Det har flyttfyndats! Jag hittade en fin trästege som ska målas vit och fungera som klädhängare i sovrummet, en kockumtunna med lock och två bockar som blir fina som ben till en ljugarbänk!
Anders hittade en APFUL stol som han snabbt började bygga om till skrivbordsstol. Jag känner att jag inte riktigt har någon rätt att förbjuda stolskrället, han låter ju mig släpa hem en och annan skrotig pryl oxå... Men jag vet inte, det kommer dröja länge innan jag vänjer mig vid stolen from hell... Jag är ledsen älskling, men stolen är verkligen förfärlig!
Så, varför detta påhopp på en stackars stol (om än en mycket ful stol)?? Jo, Anders har ALDRIG brytt sig nämnvärt om inredning. Så länge diskbänken inte är överbelamrad och det inte knastrar när man går på golvet, så är han rätt nöjd. Jo, en gång när jag släpade hem ett furuskåp à la gillestuga på 70talet, så tyckte han att nu får du väl ändå ge dig! Men efter att ha förklarat vilken oslipad diamant skåpet var, så sa han bara jaja...
Med andra ord: gällande inredning har jag absolut fria händer!
Tänk då om denna stol är ett litet frö. Ett litet frö till ett intresse för inredning! Tänk om Anders börjar släpa hem kuddar, möbler, gardiner, koppar och krukor!! Eller ännu värre: tänk om Anders plötsligt skulle säga: "nä, älskling, den där stolen är ful! Usch den får du inte ta in!
Alltså! Jag får panik av blotta tanken! Nån som messar upp min inredning! Huvaligen! Vårat hus är ju min experimentverkstad! Här testas idéer, flyttas möbler, målas, spikas och grejas och donas helt efter vad bara bara jag tycker! Här frångås regler om färgkoder, feng chi, former, rätt och fel friskt och utan skoning! Den enda regeln här är fint+fint= fint!
Tänk då om jag då skulle behöva SAMSAS med nån annan om inredningen! Tänk om jag får lämna min post som inredningsdiktator till förmån för nån form av inredningsdemokrati! Nä Gud bevars!
Detta eventuella inredningsfrö som gror hos min älskade måste dö! Det måste dö för husfriden, för framtiden, för kärleken! Ja, det måste rent av dö för världsfreden och Herrens frälsningsplan och allt som är viktigt och värt att leva för!
Har jag någonsin berättat för er vad flyttfynd är förnåt egentligen?
Flyttfynden är familjens dolda skatt! En källa till mycket fröjd, och stundom bittra intriger och rivalitet. Flyttfynden är äventyr och skattletande i allra högsta grad! Inte minst är flyttfynden ett tillfälle att träna ditt öga i att se oslipade diamanter! Att se potentialen i det ingen annan ser! Att hålla i ett skräp och känna att wow, jag har flyttfyndat!
Flyttfynden är nämligen ett stort rum i pappas lada där han ställer alla prylar efter vindsröjningar hos folk. Pappa är nämligen flyttspecialist och ibland vill folk bara helt enkelt tömma sina vindar och bli av med allt. I samma sekund förvandlas skräpet till flyttfynd!
Hurra för flyttfynden! Fyndjakten därute i ladugården är ett mycket trevligt inslag i våra besök på gården!
Usch, nu blev det ett till sånt dära alldeles för långt och bildlöst inlägg igen. Själv läser jag aldrig sånna. Mycket bilder och lite text ska det vara! Men nu är det så att jag fortfarande inte vet hur man skickar upp bilder via iphonen, därav ingen bild. Och så sitter jag ju i bilen och har massa tid till ingen nytta, därav så mycket text. Det var bättre förr, innan man blev bannlyst till baksätet av den lille tyrannen. På den tiden man satt bredvid sin älskling, höll handen och småpratade om allt och inget. Men nu sitter man här, ensammen i mörkret i baksätet.
Tack Ralf. Du förgyller verkligen vårat liv. Nu vaknade han och börja skrika också.
Måste kila...
Krilles födelsedagsfest i fredags blev väldigt lyckad! Tusen tack kära Gaddar! På festen kom jag även överrens med min nyfunna vänninna Sara att vi snart ska ha en pysselkväll! Nån form av "pysselknytis" blir det! Sara ska iallafall lära mig att virka! Någon som vill vara med? Jag återkommer med datum!
I helgen har det bundits enriskransar, en lummerslinga till vår ljuskrona, en stor granrisslinga att ha runt ytterdörren och ert "JUL" i lingonris som ska stå på em hylla! Dessutom har det plockats massor mossa till alla möjliga julideer som väntar på att bli skapade...
Och inte nog med det! Det har flyttfyndats! Jag hittade en fin trästege som ska målas vit och fungera som klädhängare i sovrummet, en kockumtunna med lock och två bockar som blir fina som ben till en ljugarbänk!
Anders hittade en APFUL stol som han snabbt började bygga om till skrivbordsstol. Jag känner att jag inte riktigt har någon rätt att förbjuda stolskrället, han låter ju mig släpa hem en och annan skrotig pryl oxå... Men jag vet inte, det kommer dröja länge innan jag vänjer mig vid stolen from hell... Jag är ledsen älskling, men stolen är verkligen förfärlig!
Så, varför detta påhopp på en stackars stol (om än en mycket ful stol)?? Jo, Anders har ALDRIG brytt sig nämnvärt om inredning. Så länge diskbänken inte är överbelamrad och det inte knastrar när man går på golvet, så är han rätt nöjd. Jo, en gång när jag släpade hem ett furuskåp à la gillestuga på 70talet, så tyckte han att nu får du väl ändå ge dig! Men efter att ha förklarat vilken oslipad diamant skåpet var, så sa han bara jaja...
Med andra ord: gällande inredning har jag absolut fria händer!
Tänk då om denna stol är ett litet frö. Ett litet frö till ett intresse för inredning! Tänk om Anders börjar släpa hem kuddar, möbler, gardiner, koppar och krukor!! Eller ännu värre: tänk om Anders plötsligt skulle säga: "nä, älskling, den där stolen är ful! Usch den får du inte ta in!
Alltså! Jag får panik av blotta tanken! Nån som messar upp min inredning! Huvaligen! Vårat hus är ju min experimentverkstad! Här testas idéer, flyttas möbler, målas, spikas och grejas och donas helt efter vad bara bara jag tycker! Här frångås regler om färgkoder, feng chi, former, rätt och fel friskt och utan skoning! Den enda regeln här är fint+fint= fint!
Tänk då om jag då skulle behöva SAMSAS med nån annan om inredningen! Tänk om jag får lämna min post som inredningsdiktator till förmån för nån form av inredningsdemokrati! Nä Gud bevars!
Detta eventuella inredningsfrö som gror hos min älskade måste dö! Det måste dö för husfriden, för framtiden, för kärleken! Ja, det måste rent av dö för världsfreden och Herrens frälsningsplan och allt som är viktigt och värt att leva för!
Har jag någonsin berättat för er vad flyttfynd är förnåt egentligen?
Flyttfynden är familjens dolda skatt! En källa till mycket fröjd, och stundom bittra intriger och rivalitet. Flyttfynden är äventyr och skattletande i allra högsta grad! Inte minst är flyttfynden ett tillfälle att träna ditt öga i att se oslipade diamanter! Att se potentialen i det ingen annan ser! Att hålla i ett skräp och känna att wow, jag har flyttfyndat!
Flyttfynden är nämligen ett stort rum i pappas lada där han ställer alla prylar efter vindsröjningar hos folk. Pappa är nämligen flyttspecialist och ibland vill folk bara helt enkelt tömma sina vindar och bli av med allt. I samma sekund förvandlas skräpet till flyttfynd!
Hurra för flyttfynden! Fyndjakten därute i ladugården är ett mycket trevligt inslag i våra besök på gården!
Usch, nu blev det ett till sånt dära alldeles för långt och bildlöst inlägg igen. Själv läser jag aldrig sånna. Mycket bilder och lite text ska det vara! Men nu är det så att jag fortfarande inte vet hur man skickar upp bilder via iphonen, därav ingen bild. Och så sitter jag ju i bilen och har massa tid till ingen nytta, därav så mycket text. Det var bättre förr, innan man blev bannlyst till baksätet av den lille tyrannen. På den tiden man satt bredvid sin älskling, höll handen och småpratade om allt och inget. Men nu sitter man här, ensammen i mörkret i baksätet.
Tack Ralf. Du förgyller verkligen vårat liv. Nu vaknade han och börja skrika också.
Måste kila...
torsdag 12 november 2009
Nattsvammel
Klockan är över tolv och är på tok för mycket för en bebismamma! Varför är hon då uppe detta tid, tänker du. erkänn?
JO! svaret på denna fråga är helt enkelt DÅLIG KOLL PÅ LÄGET!
Imorgon ska vi ju som sagt på kalas, och ikväll när jag skulle packa så insåg jag att vesäntliga delar av kalaskläderna är inte i kalasskick. Därför sitter jag nu här i soffan och bloggar i väntan på att tvättmaskinen ska bli färdig!
Om ungefär två timmar kommer jag bli väckt av en ilsken unge som absolut ska ha mat!
Angående Ralfs nattmat har han väl egentligen inte något större behov av att äta mitt i natten (närmare bestämt prick 02.00), rent tjockleksmässigt. Det är mest mamma som inte har hjärta att låta ungen ligga och vråla.
När det gäller nattmaten, eller nattmackan som vi kallar den (inte för att det är en macka...), så finns det två alternativ: Ersättning eller välling.
Här har vi ett bekymmer! Detta två drycker tycks sända två olika signaler till den lille mannen.
Vällingen säger: "kom igen nu gubar! vi tar vi oss ett riktigt skrovmål så vi orkar röja här inatt!" Detta resulterar i att Ralf är vaken i minst ett par timmar. Detta resulterar i sin tur till en tvärsur mamma, som blir sur på pappa, som i sin tur blir arg på den kalla toalettringen i porslin. Japp, så är det. många många gånger har jag fått det förklarat för mig hur vidrig den är, den iskalla toalettringen! Hur mycket han hatar den, och dess kompis svinvassa pappersrullehållaren med klor som river en ända in till benet! Och beakta att det är mycket sällan Anders använder ord som hatar och vidrigt.
Ersättningen säger: "åå, jag är en gosig liten bebis som bara ligger och gosar hos mamma en liten stund och mumsar lite, sen somnar jag, för jag är bara en liten pluttig pluttesnutt!" Detta resutlerar i att ungen drickar sin flarra och somnar om.
Såhär lågt tycks ju valet självklart! eller hur? MEN! Om han dricker välling, så sover han mycket längre på morgonen= skönt för en morgonsegis som jag!
Dessutom tar det ungefär 4 minuter för honom att dricka vällingflasken, men det tar 20 minuter att dricka ersättningen! Därför har jag en önskan och en dröm att en dag komer även vällingen säga "åå, jag är en gosig liten bebis som bara ligger och gosar hos mamma en liten stund och mumsar lite, sen somnar jag, för jag är bara en liten pluttig pluttesnutt!"
Det vore det bästa!
Nu tror jag att tvätten är färdig! Hurra!
Sov gott folket!
JO! svaret på denna fråga är helt enkelt DÅLIG KOLL PÅ LÄGET!
Imorgon ska vi ju som sagt på kalas, och ikväll när jag skulle packa så insåg jag att vesäntliga delar av kalaskläderna är inte i kalasskick. Därför sitter jag nu här i soffan och bloggar i väntan på att tvättmaskinen ska bli färdig!
Om ungefär två timmar kommer jag bli väckt av en ilsken unge som absolut ska ha mat!
Angående Ralfs nattmat har han väl egentligen inte något större behov av att äta mitt i natten (närmare bestämt prick 02.00), rent tjockleksmässigt. Det är mest mamma som inte har hjärta att låta ungen ligga och vråla.
När det gäller nattmaten, eller nattmackan som vi kallar den (inte för att det är en macka...), så finns det två alternativ: Ersättning eller välling.
Här har vi ett bekymmer! Detta två drycker tycks sända två olika signaler till den lille mannen.
Vällingen säger: "kom igen nu gubar! vi tar vi oss ett riktigt skrovmål så vi orkar röja här inatt!" Detta resulterar i att Ralf är vaken i minst ett par timmar. Detta resulterar i sin tur till en tvärsur mamma, som blir sur på pappa, som i sin tur blir arg på den kalla toalettringen i porslin. Japp, så är det. många många gånger har jag fått det förklarat för mig hur vidrig den är, den iskalla toalettringen! Hur mycket han hatar den, och dess kompis svinvassa pappersrullehållaren med klor som river en ända in till benet! Och beakta att det är mycket sällan Anders använder ord som hatar och vidrigt.
Ersättningen säger: "åå, jag är en gosig liten bebis som bara ligger och gosar hos mamma en liten stund och mumsar lite, sen somnar jag, för jag är bara en liten pluttig pluttesnutt!" Detta resutlerar i att ungen drickar sin flarra och somnar om.
Såhär lågt tycks ju valet självklart! eller hur? MEN! Om han dricker välling, så sover han mycket längre på morgonen= skönt för en morgonsegis som jag!
Dessutom tar det ungefär 4 minuter för honom att dricka vällingflasken, men det tar 20 minuter att dricka ersättningen! Därför har jag en önskan och en dröm att en dag komer även vällingen säga "åå, jag är en gosig liten bebis som bara ligger och gosar hos mamma en liten stund och mumsar lite, sen somnar jag, för jag är bara en liten pluttig pluttesnutt!"
Det vore det bästa!
Nu tror jag att tvätten är färdig! Hurra!
Sov gott folket!
Tjöööta!
Anledningen till att jag inte bloggat på TVÅ(!!) dagar är att jag inte har så mycket att blogga om... Inga nyheter, vi kör en orginalvecka helt enkelt, lite fika, lite torka diskbänken, lite babysim, lite vagga på bebis, alldeles för få promenader... ja ni vet!
Men så såg jag hur ni längtade och tränktade efter nya inlägg, så tog jag mitt ansvar, satte mig på min kammare och grunnade på vad jag skulle kunna åstadkomma på bloggfronten och jag kom rent av på TVÅ rubriker! Här har ni resultatet:
nyhetsmorgon:
I morse satt jag och kollade på nyhetsmorgon. Där diskuterades bloggar, och då främst elaka sådanna.
Tydligen finns det en ohyggligt elak blogg som heter Kissie. Kissie är en ung tjej (barn?) som är bedriver mobbing på allra högsta grad. Tyvärr är det många som tycker om det, och hon har således en mycket välbesökt blogg.
I morgonsoffan satt även Kalle Schulman, som tillsammans med sin bror Alexander på nåt sätt startade hela den här det-är-okej-att-skriva-hur-fräckt-som-helst-om-andra-människor-på-bloggen-grejen.
Kalle tyckte Kissie var dum. Att Kalle själv, som är en vuxen man, och därmed är en förebild för de som är yngre, har ett visst ansvar, ville han inte alls veta av. Inte heller att han själv bedriver ren mobbing på sin egen blogg. Detta trots att han är vuxen. ÅÅÅ vad arg jag blir! Vad i hela friden, hur kan dessa människor säga till sina egna barn när de mobbar sina klasskomapisar. För det är klart de kommer att göra det! Barn gör som de vuxna gör. Så har det alltid varit. (oj, så klok hon var helt plötsligt!)
Nä, men mobbing berör mig å det djupaste. Och när vuxna mobbar så blir det hela så sjukt att jag fattar noll!
I ren bedrövelse över detta stryker jag härmed Alexander Schulmans blogg ur min blogglista. Nog för att han bloggar mycket snällare nu, men så är tio snälla och roliga inlägg inte värda det där elaka mobbing-inlägget. Synd på en så rolig kille tycker jag...
pantartanten
Här om sistens så pantade jag två fulla påsar med pantflaskor.
Jag vet inte hur ni gör när ni pantar, men jag brukar alltid kasta pantflaskspåsen när jag pantat. Och att dömma av papperskorgen som står där vid pantcentralen så är jag inte den enda som kastar min flaskpåse.
Den här gången slog det mig: Varför kasta påsen egentligen? Varför kasta den, för att om en halvtimme köpa en ny påse till mina matvaror? Vem har sagt att när du pantat dina flaskor, så SLÄNG SLÄNG SLÄNG, så du kan köpa NYTT NYTT NYTT? Varför?
Så gjorde jag att statement. Ett statement för miljön, ett statement mot vårat slit och slängbeteende.
Jag kände mig nöjd när jag fint vek ihop mina kassar och tog dem med mig. Jag var minnsan en miljökämpe! Jag tar tillvara på resurserna! Jag är en sann förvaltare.
Men ju längre jag gick bland hyllorna i affären, desto mindre nöjd blev jag. jag kände mig som en snåljåp! Eller en fattliglapp. Det kändes som att alla andra tittade på mig där jag gick runt med mina gamla skrynkliga kassar. Tyckte synd om mig, för att jag inte hade råd till nya, fina, släta kassar.
Dessutom var det Willyskassar jag hade! Willys, en lågprisbutik. En butik för fattliglappar. Inte alls så fin som Kvantum. Kvantum med fina charken och eget bageri.
Spiken i kistan kom när jag kom till kassan och skulle betala. "Vill du ha en kasse också?" frågade kassörskan. " Nä, jag har redan." sa jag generat, och höll upp mina skrynkliga gamla Willys-kassar.
Jag skyndade mig att packa ihop och ilade fort därifrån. Med mina fina kvantumvaror i mina gamla skrynkliga willyskassar.
Men moder jord, hon tackar mig! Och regnskogen! Och ozonskiktet! och kommande generationer... Jag är minnsan en sann miljökämpe!
Jag hoppas detta inlägg var tillräckligt långt så att ni står er över hela helgen, för i helgen ska vi åka till mormor och morfar (känns skönt att kalla sina föräldrar så, ett vuxenpoäng med plusmeny lixom...). Där ska det kalasas och halva Lundskogen ska avverkas till förmån för miljoner kransar och diverse julpynt, dessutom har det kommit ett helt lass orörda flyttfynd! ojejeoj, bissi bissi!
GLÖM NU INTE BORT ATT GRATULERA MIN LOVE OF LIFE SOM FYLLER 31 PÅ LÖRDAG!!
sist men inte minst: jag har starka funderingar på att totalinviga julen här hemma på måndag... men inte så det syns utåt... bara här inne...
Men så såg jag hur ni längtade och tränktade efter nya inlägg, så tog jag mitt ansvar, satte mig på min kammare och grunnade på vad jag skulle kunna åstadkomma på bloggfronten och jag kom rent av på TVÅ rubriker! Här har ni resultatet:
nyhetsmorgon:
I morse satt jag och kollade på nyhetsmorgon. Där diskuterades bloggar, och då främst elaka sådanna.
Tydligen finns det en ohyggligt elak blogg som heter Kissie. Kissie är en ung tjej (barn?) som är bedriver mobbing på allra högsta grad. Tyvärr är det många som tycker om det, och hon har således en mycket välbesökt blogg.
I morgonsoffan satt även Kalle Schulman, som tillsammans med sin bror Alexander på nåt sätt startade hela den här det-är-okej-att-skriva-hur-fräckt-som-helst-om-andra-människor-på-bloggen-grejen.
Kalle tyckte Kissie var dum. Att Kalle själv, som är en vuxen man, och därmed är en förebild för de som är yngre, har ett visst ansvar, ville han inte alls veta av. Inte heller att han själv bedriver ren mobbing på sin egen blogg. Detta trots att han är vuxen. ÅÅÅ vad arg jag blir! Vad i hela friden, hur kan dessa människor säga till sina egna barn när de mobbar sina klasskomapisar. För det är klart de kommer att göra det! Barn gör som de vuxna gör. Så har det alltid varit. (oj, så klok hon var helt plötsligt!)
Nä, men mobbing berör mig å det djupaste. Och när vuxna mobbar så blir det hela så sjukt att jag fattar noll!
I ren bedrövelse över detta stryker jag härmed Alexander Schulmans blogg ur min blogglista. Nog för att han bloggar mycket snällare nu, men så är tio snälla och roliga inlägg inte värda det där elaka mobbing-inlägget. Synd på en så rolig kille tycker jag...
pantartanten
Här om sistens så pantade jag två fulla påsar med pantflaskor.
Jag vet inte hur ni gör när ni pantar, men jag brukar alltid kasta pantflaskspåsen när jag pantat. Och att dömma av papperskorgen som står där vid pantcentralen så är jag inte den enda som kastar min flaskpåse.
Den här gången slog det mig: Varför kasta påsen egentligen? Varför kasta den, för att om en halvtimme köpa en ny påse till mina matvaror? Vem har sagt att när du pantat dina flaskor, så SLÄNG SLÄNG SLÄNG, så du kan köpa NYTT NYTT NYTT? Varför?
Så gjorde jag att statement. Ett statement för miljön, ett statement mot vårat slit och slängbeteende.
Jag kände mig nöjd när jag fint vek ihop mina kassar och tog dem med mig. Jag var minnsan en miljökämpe! Jag tar tillvara på resurserna! Jag är en sann förvaltare.
Men ju längre jag gick bland hyllorna i affären, desto mindre nöjd blev jag. jag kände mig som en snåljåp! Eller en fattliglapp. Det kändes som att alla andra tittade på mig där jag gick runt med mina gamla skrynkliga kassar. Tyckte synd om mig, för att jag inte hade råd till nya, fina, släta kassar.
Dessutom var det Willyskassar jag hade! Willys, en lågprisbutik. En butik för fattliglappar. Inte alls så fin som Kvantum. Kvantum med fina charken och eget bageri.
Spiken i kistan kom när jag kom till kassan och skulle betala. "Vill du ha en kasse också?" frågade kassörskan. " Nä, jag har redan." sa jag generat, och höll upp mina skrynkliga gamla Willys-kassar.
Jag skyndade mig att packa ihop och ilade fort därifrån. Med mina fina kvantumvaror i mina gamla skrynkliga willyskassar.
Men moder jord, hon tackar mig! Och regnskogen! Och ozonskiktet! och kommande generationer... Jag är minnsan en sann miljökämpe!
Jag hoppas detta inlägg var tillräckligt långt så att ni står er över hela helgen, för i helgen ska vi åka till mormor och morfar (känns skönt att kalla sina föräldrar så, ett vuxenpoäng med plusmeny lixom...). Där ska det kalasas och halva Lundskogen ska avverkas till förmån för miljoner kransar och diverse julpynt, dessutom har det kommit ett helt lass orörda flyttfynd! ojejeoj, bissi bissi!
GLÖM NU INTE BORT ATT GRATULERA MIN LOVE OF LIFE SOM FYLLER 31 PÅ LÖRDAG!!
sist men inte minst: jag har starka funderingar på att totalinviga julen här hemma på måndag... men inte så det syns utåt... bara här inne...
måndag 9 november 2009
fredag 6 november 2009
Att bära varandras bördor
Hur gör man? Rent konkret? För att bära någon annas börda? Just nu finns det så många i vår närhet som kämpar och sliter för glatta livet och mitt i allt sitter problemlösa jag och känner mig allmänt hjälplös. Vad ska man göra?
Skicka ett vykort? -kul en minut kanske, men problemen kvarstår ju.
Lobotomera de som man tycker tar fel beslut? -helt olagligt.
Åka till jobbet istället för de personer som behöver vara hemma och vila? -"Hej, Paula heter jag, och jag är här istället för XXX idag!", nja,lite konstigt kanske?
Bjuda på en kopp kaffe, låna ut en axel att gråta på, diska en disk, allt känns så fjuttigt och fånigt.
Ibland skulle jag vilja byta liv med en del personer för en vecka eller två. Så att de bara fick gosa med Ralf hela dagarna, gå på babysång och mammagrupp och sånt. Ta det lungt och tycka att det största bekymret i världen är att fredagsstädet är så tråkigt... Men det går ju inte!
Kan nån här berätta hur man verkligen BÄR varandras bördor?
Skicka ett vykort? -kul en minut kanske, men problemen kvarstår ju.
Lobotomera de som man tycker tar fel beslut? -helt olagligt.
Åka till jobbet istället för de personer som behöver vara hemma och vila? -"Hej, Paula heter jag, och jag är här istället för XXX idag!", nja,lite konstigt kanske?
Bjuda på en kopp kaffe, låna ut en axel att gråta på, diska en disk, allt känns så fjuttigt och fånigt.
Ibland skulle jag vilja byta liv med en del personer för en vecka eller två. Så att de bara fick gosa med Ralf hela dagarna, gå på babysång och mammagrupp och sånt. Ta det lungt och tycka att det största bekymret i världen är att fredagsstädet är så tråkigt... Men det går ju inte!
Kan nån här berätta hur man verkligen BÄR varandras bördor?
onsdag 4 november 2009
Plankor och mossa
Att måla på planka är inte alls det lättaste som finns på hela jorden! Jag ska aldrig mer gnälla över att Ylva Skarps plankor kostar skjortan! Hon är värd varenda krona! Antingen blir det för tjockt, eller för smalt, eller för snett eller för ojämnt... inte alls sådär fantastiskt och fint som Ylva Skarps plankor... Nu har jag gjort 6 försök, sen var alla plankor slut och behöver målas över. Här är iallafall det sista försöket:
På den står alltså en av sångerna som underbara Guri (Ralfs sångfröken)sjöng på babysången igår. Texten lyger:
Mamma, pappa, bebis som dom ska natta.
Blöjan torr och ren, nallen mjuk och len.
Kramen, klappen, bebis tappar nappen!
Bebis somnar in, bebis vaknar till.
Pappa vagga, pappa som helst vill slagga.
Pappa härdar ut, pappa är helt slut.
Mamma detsamma, mamma som måste amma.
Mamma sjunger sång, mamma somnar om
Mamma, pappa, bebis som dom ska natta:
Livets största gåva, bebis som ej vill sova!
Är den inte söt?!!
Ett annat pyssel som tvärt om är kalasenkla att göra är dessa mossbokstäver som ska hänga på ytterdörren snart...
Man får faktiskt börja julpyssla lite nu... det är ju november!
På den står alltså en av sångerna som underbara Guri (Ralfs sångfröken)sjöng på babysången igår. Texten lyger:
Mamma, pappa, bebis som dom ska natta.
Blöjan torr och ren, nallen mjuk och len.
Kramen, klappen, bebis tappar nappen!
Bebis somnar in, bebis vaknar till.
Pappa vagga, pappa som helst vill slagga.
Pappa härdar ut, pappa är helt slut.
Mamma detsamma, mamma som måste amma.
Mamma sjunger sång, mamma somnar om
Mamma, pappa, bebis som dom ska natta:
Livets största gåva, bebis som ej vill sova!
Är den inte söt?!!
Ett annat pyssel som tvärt om är kalasenkla att göra är dessa mossbokstäver som ska hänga på ytterdörren snart...
Man får faktiskt börja julpyssla lite nu... det är ju november!
tisdag 3 november 2009
Tisdagar
Ralfs och mina tisdagar är riktiga mysdagar!
På tisdagarna har vi latte-mamma-förmiddag tillsammans med Frida och Levi.
Latte-mamma-tid innebär att strutta runt på stan med snäll och beskedlig bebis i vagnen!
Latte-mamma-förmiddagarna avrundas med babysång på frälsis. Åter igen har babysången inspererat till en till tavla! Denna gången får det bli på en planka! Jag minns inte riktigt texten, men söt var den! Tur jag har den på en lapp i skötvästan! Bild kommer, när tavlan blir till:o) Kan man kalla en målad planka för en tavla? Eller bara en pinpad planka?
Som pricken över i köpte vi Lantlivs nya julnummer på pressbyrån på vägen hem!
Nu ska här målas planka!
På tisdagarna har vi latte-mamma-förmiddag tillsammans med Frida och Levi.
Latte-mamma-tid innebär att strutta runt på stan med snäll och beskedlig bebis i vagnen!
Latte-mamma-förmiddagarna avrundas med babysång på frälsis. Åter igen har babysången inspererat till en till tavla! Denna gången får det bli på en planka! Jag minns inte riktigt texten, men söt var den! Tur jag har den på en lapp i skötvästan! Bild kommer, när tavlan blir till:o) Kan man kalla en målad planka för en tavla? Eller bara en pinpad planka?
Som pricken över i köpte vi Lantlivs nya julnummer på pressbyrån på vägen hem!
Nu ska här målas planka!
måndag 2 november 2009
onsdag 28 oktober 2009
onsdag 21 oktober 2009
idag vill jag...
... gå till ica och köpa 6-månaders-burkar till Ralf.
... gå till biblipteket och låna en Jane Austen.
... tända alla ljusen och läsa min Jane Austen.
... plocka iordning i hallen, där någon strött ut all packning sen örebroresen.
... plocka mossa och göra moss-saker a´la Allers-jultidning.
... sy en gardin till Ralfs rum.
... titta på syrrans färdiga (?) hall.
... baka nåt smarrigt.
... inte äta det smarriga, utan vara ståndaktig.
... få reda på vad Rebecca och Lina har i görningen.
... gå en vända på Gränby centrum alternativt fullerö handel för att hitta en 34-årspresent (blink blink).
... bädda rent i sängarna.
... gjuta betongfat.
... hänga ut fågelmatsbollen.
Men hittills ligger vi bara kvar i sängen, Ralf har somnat om och jag läser alla bloggarna:o)
Angående mat-testet så har jag testat om det var en engångsföretelse, men igår åt han dubbla portioner gröt + fruktkladd, och idag en och en halv portion grönsaker och kalvkött+ en halv burk fruktkladd.
Både gångerna är det jag som tagit beslut om mättnad.
... gå till biblipteket och låna en Jane Austen.
... tända alla ljusen och läsa min Jane Austen.
... plocka iordning i hallen, där någon strött ut all packning sen örebroresen.
... plocka mossa och göra moss-saker a´la Allers-jultidning.
... sy en gardin till Ralfs rum.
... titta på syrrans färdiga (?) hall.
... baka nåt smarrigt.
... inte äta det smarriga, utan vara ståndaktig.
... få reda på vad Rebecca och Lina har i görningen.
... gå en vända på Gränby centrum alternativt fullerö handel för att hitta en 34-årspresent (blink blink).
... bädda rent i sängarna.
... gjuta betongfat.
... hänga ut fågelmatsbollen.
Men hittills ligger vi bara kvar i sängen, Ralf har somnat om och jag läser alla bloggarna:o)
Angående mat-testet så har jag testat om det var en engångsföretelse, men igår åt han dubbla portioner gröt + fruktkladd, och idag en och en halv portion grönsaker och kalvkött+ en halv burk fruktkladd.
Både gångerna är det jag som tagit beslut om mättnad.
måndag 19 oktober 2009
wedding
I Lördags gifte sig min barndomsbästis Emma klämma fågelskrämma! Hon var så vacker och bröllopet var så fint!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)