Man tror man har sitt på det torra. Att lyckan kommer vara för evigt.
Så får man ett besked som fullkomligt trycker ner en under utan.
Allt ställs på sin spets.
Hela fokuset måste ändras.
Vare sig man vill eller inte.
Å, vad jag hade satt fram emot en lugn skön jul.
Vår älskade bebis första jul.
Hur hanns ögon skulle glittra i skenet från julgransljusen medans hans lilla näsa för första gången skulle känna doften av enris, hyacint, glögg och lussekatter.
Men det blir inga lussekatter för vår lilla älskling.
Den gripande saffranen kostar ju 35 spänn för halva grammet! Trettiofem!!!
Hela julen står på spel!
Gråt och tandagnisslan! (för oss som hunnit få tänder..)
Jag blev så rädd. Trodde att någon hade dött...och så var det bara priset på saffran allt handlade om! Får man verkligen skriva så engagerat om något som är så litet och orange? Jag bara undrar...
SvaraRaderaMej oj då....så rädd jag blev!!!
SvaraRaderaMen du....det går att köpa saffran ändå!
Förlåt att jag kom med ett så tungt besked!!
Vad är några hundralappar hit eller dit i all hysterisk julhandel!! Köp...Köp...Köp!!!!
Kram Pilla
Instämmer med Agda-Magda. Trodde att hemska saker höll på att hända i de Jakobssonska och Lundbergska släktleden och hjärtat skenade.
SvaraRaderaVad är några hundringar för saffran jämfört med *pip* för en blus? ;-)