SOL!

Det slutade som upp att vara kallt och disigt i förmiddags! Istället har det varit strålande sol hela dagen! Underbart! Inte blev det något grävt i rabatten iallafall. Men ett nutt bibliotekskort är ordnat :o)

Disigt och kallt...

...är det ute... hur sugen är man då på att gräva i rabatter och klippa gräsamttan? Nä, vi väntar nog till en annan dag! En dag med mera sol! Soliga höstdagar är så mysiga!

Sedan sist har Ralf fått börja med smakportioner! Majs och potatis! han tycket det är riktigt gott! Det känns så mysigt att börja med mat!Mysigt och kladdigt:o)



Igår barnvälsignades Ralf! Efteråt hade vi en hiskligt mycket familj på middag här hemma. Det är så roligt att ha utrymme för det! Och bättre blir det när soffan kommer!



I fredags kväll ringde Hanna som var i stan över helgen, och undrade om vi skulle åka till torget och finda på lördagen! Sagt och gjort, i lördags morse fyndades värjacka till Ralf, vinterkängor till mej och blåbär till Rebeccas fantastiskt goda cheesecake som gjorde succe på middagen igår! Tacka Hanna för en mysig morgon/förmiddag!

ooo, ja glömde!

Vi har köpt en soffa! Pluz heter den och inhandlades på EM. En byggbar doning som kommer att se ut såhär: Först två sittplatser, sen en 90-grdig vinkel, sen tre sittplatser, sen en 55-gradig vinkel och sen en sittplats till. Nån grå-beige varinat på tyget blev det. En kräkvänlig soffa:o)

Men det är så dödens lång leveranstid: det kommer ju inte förräns i vecka 41! Tcka vet ja IKEA!

Förkylningar, arga lappar, trädgårdspyssel och pysselpinglan?

... var man mor till världens förkyldaste bebis.
Världens förkyldaste bebis tycker inte om att sova platt. Då blir det tokstopp i näsan,och då kan man inte suga på nappen= ohållbart. Då åker bärsjalen fram igen! Den har vi inte använt på länge! Mysigt! Mamma gosar och Ralf somnar gott nära nära! Åter igen: alla som inte har bärsjal; köp en!

Igår när jag och Ralf socialiserade med tusen andra mammor och bebisar var det någon som skrev en arg lapp på min bil. (Försvartstal: ja, den kanske stog LITE snett, men hallå, det var ju typ tomt på parkeringen i övrigt!) Anonyma arga lappar alltså! De är ju så roliga, det känns så svenskt på alla sätt och vis. Aldrig att någon säger det face to face, nej nej, vi skriver en anonym arg lapp istället! Jag har fått ett antal anonyma arga lappar i mina dagar. Mest på bilrutan och av arga granntanter. (Ja, tanter, aldrig gubbar! Men av handstilen att dömma så är de flesta bil-lapparna från gubbar...) Om jag samlade alla så kanske jag oxå kunde göra karriär som författare med en lappbok som David Batra gjort: "Den som inte tar bort luddet ska dö!" En hel bok full av anonyma arga lappar. Mycket rolig, köp den oxå, eller sitt en stund extra på vårat badrum, för där finns den:o)



Idag var planen att jag och Ralf skulle rensa upp lite i den stackars missunnade trädgården of ours. Vi får se hur det blir med det nu när Ralf kajkat ur...Det blir så framtungt att gräva i rabatten med Ralf i bärsjalen...

För övrigt är jag sugen på en revival of Pysselpinglan. Den gamla är som bildstympad av elaka blogg.se. Jag har kommit så långt att jag iallafall bokat upp blogspotadressen... kanske det kanske...

Att försöka vara som Shirin...

Nu börjar nedervåningen arta sig så pass att det är dags för alla prickar över i:ena. Ni vet, blommorna i fönstret, gardinerna, dukarna, ljusstakarna, belysningen...
Den här gången ska jag göra som Shirin, var tanken!
Alla ni som varit hemma hos Shirin vet att där är det alltid fint, aldrig rörigt eller stökigt. En gång frågade jag Shirin hur hon gör. Svaret jag fick var att inte ha så mycket grejer överallt. Bara det man behöver. Smart, tyckte jag!
Så nu när jag ska fixa till ett helt nytt hem, var detta mitt måtto- bara det jag måste ha framme, ska vara framme! Då blir det städat och fint, som hos Shirin!

Så började det. "Lampor i fönstren- det behöver man faktiskt! Och en liten blomma, ja men det behöver man också, för hemtrevnaden! Men de där små ljuslyktorna, då? Nä, de behöver jag faktiskt inte. De får stå i såpet!"
Och så fortsatte det, sak efter sak försakade jag och hänvisade in i skåpet. I början gick det bra, jag skulle ju få fint som hos Shirin!
Men ju längre tiden gick, desto ledsnare i hjärtat blev jag... "Den lilla krukan som är så fin... men jaja... in i skåpet med dej..."
Till slut var jag rent av sur- på stackars oskyldiga Shirin!!

Då slog det mig hur tokigt det var. Och fram kom genast de fina ljuslyktorna jag fick av Carro här om julen, mina vackra willowtree-statyer, betongkrukorna, det dära zinkhjärtat jag köpte på en gårdsbutik i sommras och allehandla saker som man faktiskt egentligen inte behöver ha framme...

Det blir nog ingen Shirin-ordning här. Det blir Paula-ordning!

Köket...

... börjar arta sig.

Lådorna är iallafall uppackade.
Och och det nya köksbordet (som är nästan galet stort) står på plats.
Och gardinerna hänger uppe...


det nya köksbordet

Idag ska jag och Ralf ta tag i vardagsrummet på nerdervåningen... men det är nästan tomt så det går nog fort:o)

Ralles nya trick: Bubbla med dregglet. Mysigt!

Skillnaden mellan mej och Anders

Anders grejar. Han grejar sådär på sitt allra noggrannaste sätt. Jag har en hatkärlek till Anders noggrannhet. Jag älskar den för att allt han gör blir så fint och ordenkligt. Jag hatar den för att det tar så evigt lång tid. Men mest älskar jag den... oftast...

Just nu är Anders noggrann med en liten listbit. En listbit på ungefär 6 cm. Det är den lilla listbiten som lixom svänger från väggen in mot dörren. Med denna lilla lilla listbit har han grejat med i säkert en och en halv timme nu. Han sågar och filar, går tillbaks till väggen och kollar, går tillbaks till sågen och sågar lite till... fram och tillbaka. Jag går och ler lite för mig själv... det är lite kul att se Anders i sitt allra noggrannaste esse. Jag älskar noggrannheten! Men så blir jag lite sur efter ett tag... jag menar, hur mycket finns det att såga på en liten liten liten listbit?? Hade det varit jag som fixat listen så hade det antagligen inte blivit nån list, kanske lite vit målarfärg, det duger gott!

Noggrannheten är nog den största skullnaden mellan mej och Anders... och tålamodet, för hör nu här:

När den lilla lilla, så kärleksfullt utformade listbiten var färdig och skulle spikas på plats så sprack den!! Hade det hänt mig (vilket aldrig skulle hända, för jag hade aldrig jöbbat så länge på en liten listbit, men låt oss nu säga att jag sågat på en listbit i en och en halv timme, och så sprack den..) så hade jag sulat den rackarns biten i väggen och skrikit- MEN SKIT I DET DÅ EVIGA APLIST!!! Varpå jag antagligen hade surat den eftermiddagen. Men nu var det Anders som sågat på den lilla listbiten som gick sönder. "Ajdå"! utbrister han lite lungt och sansat. "Typist"! fortsätter han. Så börjar han lungt och stilla såga och mäta och såga och mäta på en ny liten listbit...

Tålamodet har jag ingen hatkärlek till. Bara kärlek. Och självaste Anders oxå. Bara kärlek.

Fixa fix och dona don!

Nu har vi tapetserat i Ralfs rum, listerna har fått sig en första omgång och taket är målat, råspontsväggen är på plats och ska torka till lite innan vi målar den, taket i köket är målat (efter vissa påtryckningar av Pillan, en ökad förståelde för atle har jag fått ;o), altanen är fasadtvättad och ska oxå få torka till innan den målas. ALLA borde prova på fasadtvätt, det är precis som att vara med i en reklamfilm, det blir fantastisk skillnad! Gräsmattan, eller snarare maskrosmattan, har fått sig en omgång stroller, en av de förfärliga buskarna har fått lite hjälp att nå fram till den sista vilan, Ralfs "ogräslåda" har återblivit en sandlåda och en skoltavelvägg har målats i köket.

Det var nog allt.

Idag ska listerna i Ralles rum få sig ett sista lager färg. Och s ska vi städa iordning lite här, och sen ska det sista packas i lägenheten... Imorgon går flyttlasset- sen bor vi här på riktigt!

Bråda dagar! Roliga dagar!

Fett sugen på ketchup!

Grafitti

Här blir fondväggen i Ralfs rum till... Det är kusin Fillen som sprayar!