TJOCK!!!

Idag vad jag hos barnmorskan.

Hon fick använda blodtycksmanchetten för GROV ARM!

Jag har blivit tjock!

Tjock tjock tjock!

okej...

... jag erkänner... jag är TRÖTT! jättetrött...

Höggravid och fem barn är SLIT! Oavsett om de bäddar sina sängar eller ej!

Idag har Farmor och farfar åkt tillbaka till de småländska skogarna, imorgon kväll anländer mamman och pappan till sverige igen, jag ser ljuset i tunneln!

Paus i barnvakteriet...

Första halvlek avklarad! Idag har mormoren och morfaren kommit upp och löst av oss... så i helgen ska jag och Anders VARA HEMMA!

Hemma hos oss! I VÅRAN lägenhet, och göra precis om VI brukar göra, och äta precis vad VI brukar äta, och dona precis som VI brukar dona!
För faktum är att efter nästan två veckor ute på vift har jag börjat längta hem! hem till oss, vårt liv och våra rutiner...

Imorgon kväll börjar andra halvlek!

Tack GODE GUD att farmoren och farfaren har varit uppe och bistått med sin hjälp! Snälla barn i all ära, men de är trots allt fem...

Måste göra ett litet tillägg:

Var just uppe på övervåningen och såg att alla barnen (förutom ettåringen) fint och prydligt bäddat sina sängar...

Det hade inte jag och Ander gjort...

Att vara barnvakt...

... åt frm barn i sju dagar... kan tyckas som en något besvärlig uppgift. Men Inte då! Inte åt Lundbergsbarn!

Låt mig beskriva den första (och än så länge enda) morgonen. Alla som har små barn och slolbarn kan nog hålla med mig om att just morgonsysslorna kan upplevas lite... stissiga..? Men inte då! Inte när man har med Lundbergsbarn att göra!

Då vaknar man av lite skönsång: Det lilla ljus jag har. Mikaela har vaknat. Snart därpå hör man hur det rasslar lite i de andra sängarna, och i spjälsängen ligger lilla Evelina och jollrar. lungt och stilla tvättas små fejjor, kammas lite hår, kläderna åker på... Nathanael visar att han numera kan hoppa på ett ben...

Efter en välsmakande frukost borstar Anders tänderna på alla barnen medans jag plockar undan och brer matsäck till två...

Sen hoppar de tre äldsta i sina ytterkläder och åker till skolan med Anders. Kvar har jag två småbrudar... som sitter och leker med lego... lungt och stilla...

Inget illa med Jakobssonsgenerna, men varje dag lägger jag händerna på magen och ber en liten välsignande och styrkande bön för Lundbergsgenerna...

59 dagar kvar!

59 dagar! Det är mindre än 60!

Första vardagen som hemmafru har jag... jobbat! Det ingår lixom när man är gift med en egenföretagare... Som de säger: Bakom varje framgångsrik man... ;o)

Imorgon åker jag på HUSMORSSEMESTER! Det låter väl som en trevlig start på husmorslivet! Kosan styr jag till mor och far mitt på närkeslätten!

Bebis har börjat killas! Innifrån! HUR skumt som helst, att bli killad innifrån! Har aldrig hört om någon gravid som pratat om det förut, men yes box, min son killas när kan sparkar på sidorna!

Hemmafru!

Jaha, då var man där i livet! Då tiden som hemmmafru börjar... Det kändes jätteknasigt att stämpla ut för "sista gången" i fredags.
Det var på nåt sätt som att nå ett delmål här i livet. Som att ta studenten, eller bli färdig sjuksköterska. Man har jobbat för det, och planerat det i flera år. Och rätt var det är så är man där. Man ska inleda ett småbarnsliv... vara hemmammamma, hemmafru... eller HUSMOR! Det låter väl snoffsigt! Fru Lundberg ska jag börja presentera mig som... Heltidsfru!

Planen är att jag ska blir en riktig, riktig husmor! Det ska alltid dofta hembakat, alla lakan ska vara manglade och helst vara sprayade med rosenvatten, alla ungar ska älska att leka hos Lundbergs och det ska aldrig finnas hårstrån i handfatet eller stora högar i tvättstugan.

Det är planen... vad säger ni om den, husmödrar?

lite trist inlägg kanske...

... för jag har som inte så mycket att komma med... livet rullar på, bebisen sparkar, dagarna går, solen skiner på snistrande snö, idag ska jag städa...

I söndags var vi i storvreta och tittade på ett hus... men det va inge najs... det var inte HUSET, utan mest ett hus... ett hus med på tok för liten trädgård och murvligt kök...
jag har ju bara fem arbetspass kvar att jobba, sen börjar livet som hemmafru, och det vore najs att vara hemmafru i ett hus tycker jag...

förlossning och lite mera bil

Idag har vi börjat på vår föräldrakurs! Hela förmiddagen har handlat om förlossning! Tänk att det är så kort kvar att vi till och med fått en lapp av barnmorskan med telefonnumret vi ska ringa när det är dags! Lappen hänger på kylskåpet som ett monument över den obeskrivliga smärta man ska genomlida inom en snar framtid!

Det känns knasigt på nåt sätt... att man själv ska föda! Overkligt, och spännade, men inte läskigt. Anders tycker nog att det är lite läskigt... han var lite blek om nosen efter den där förlossningsfilmen:o)

För övrigt blir jag mer och mer förtjust i våran nya bil! My Toyota is fantastic! indeed! Två exempel på fantastiskhet:
1: man behöver inte börja rota i handväskan efter bilnyckeln när man kommer bärandes på tusen andra grejjer, utan bilen, som är en mycket förstående bil, känner att man har den med sig iallafall, och öppnar sina lås så snällt!
2: vill du något, exempel ha kallare eller varmare i bilen, eller ringa ett telefonsamtal, eller sätta på radion, så låter man bara bilen veta det. Lätta ditt hjärta helt enkelt, så ordnar bilen det själv! under förutsättning att du berättar för bilen dina önskemål på engelska, den är väldigt internationell nämligen!

Babysängen med stort S!

Idag har jag hittat babysängen! DEN babysängen! Efter lite googlande visade det sig att sängen heter Juno och kostar HUNDRA MILJONER när man köper den ny!

Så blocket, here I come!

Eller är det så att nån av er har en Junosäng ståendes som ni vill bli av med?