Angående de dära trädgårdslidret:

Jenny, marknadsassistent på Hasselfors Garden har hört av dig och berättat att det finns i pytteformat! Från 4kvm!
Det är som de gamla grekerna sade: Hasselfors Garden, de är att lita på!
4kvm! det rymms ju på vilken pyttetomt som helst! Dessutom är det färre fönster att tvätta på hösten!
I´m SO gonna get one!

Kan inte sova

Stackars stackars sjuk som jag varit idag så tog jag mig en eftermiddagslur.
Det skulle jag inte gjort. Nu kan ja junte sova! mitt i natten är det, och jag kan inte somna! men å andra sidan är det bra, pigghet= friskhetstecken.

Jahaja, nu sitter jag här och svamlar igen. vad skaaa vi hitta på att skriva...?
Jo, jag har ont i ryggen! det ni!

ocheeh...
Ralf ska ha barnvakt för första gången på fredag! Vi ska på julbord med jobbet och han ska följa med kusinerna på luciatåg...
usch, hemska tanke att lämna bort han en hel kväll! jag förtränger det igen! *förtränger*
Sådärja...

jaa... vad kan jag skriva mer då...
på söndag sjunger anders med sin kör på slottet i gustaf den III:s sal. åk dit! det böjkar kl 17.30 tror jag (om annat kommer frida garenterat rätta mig i kommentarsfältet, så läs där!)

mm... det va det det...
jajust, på lördag ska vi gå och köpa julgran...

hmm...
Jag målade några plankor idag, bland annat en välkomstplanka som ska stå i hallen...

eee... vad mer då...
jo! idag när jag beställde en julklapp till anders via nätet så råkade jag stava min mailadress fel. det tokiga är att om man skriver vadsomhelst framför @personligalmanacka.se, förutom de adresser som är uppbokade, så kommer det till anders inbox! hängde ni med? alltså om man skriver hejhopp@personligalmanacka.se eller lattjolajban@personligalmanacka.se eller nåt anna som inte är registrerat, men som slutar på @personligalmanacka.se så kommer det till honom.
Detta resulterade på att bekräftelsemailet med hans julklapp kom till honom. Kul! God jul, överraskning överraskning!

Äh, nu kommer ja inte på nåt mer!
Nu MÅSTE jag sova!
God natt cyberspace!

Nu dog jag igen...

Kolla in detta trädgårdslider från Hasselfors Garden!
Nu måste jag hitta en plats på vår lilla pluttetomt där den skulle passa :o)




Bilder från hasselforsgarden.se

Något så hiskeligt synd om!

Igår kväll blev jag hur förkyld som helst! Eller förkyld, jag fick svinis förstås!!
På en halvtimme gick jag från frisk till sjuk. Och nu ligger jag här i sängen och är alldeles förskräckligt synd om!

Som tur är sover lillfjärten. Till skillnad från i natt... Han har fått för sig de senaste nätterna att nattetid är den bästa tiden att träna rösten och mamma och pappas tålamod! Detta gör han i perioder om ungefär två timmar, åtskilda av ungefär en timmes paus.
Det låter väl kul? Ni som inte har barn blir väl ohyggligt sugna på att införskffa ett i läsande stund?
Ja, så lajbans är mitt liv just nu!
Men ja änte bitter!

Guldkant

Idag när jag kom in på ICA Solen för att inhandla lite inför kvällens pysselsammanträde möttes jag va detta:



En tvättäkta panchiskör som sprider lite julmys där de står upptryckta i ett hörn i affären! Med dragspel och allt!
Jag frågar mig: Varför flyttade vi inte till Storvreta tidigare?

Intaget av 8-månades-mat och mollipect

Igår hade mammsen laddat för 8-månaders-burks-premiär! Alltså matburkar med något större matbitar så ungen ska lära sig tugga.
Försök ett gick väl inget vidare, inte försökt två eller tre heller. Han kräks helt enkelt av dessa bitar. Allt som kommer ner, kommer upp.
Han har ärvt som faders kräkreflex kan jag säga. Rätt så roligt faktiskt! Så länge det inte kräks på riktigt så man måste torka upp allting. Annars är det lite kul att titta på någon som klöker!
Nåväl, vi lägger ner med 8-månaders-burkar för ett tag. Vi väntar tills han fått lite tänder. Han är ju nämligen helt tandlös, ungen! 7 månader och allt! ingen ordning!

En annan motgång min lilla gosse går igenom är den segaste av hosta! Hosta med fyllning kan jag säga! Och lite krupptendenster som grädde på moset. Detta resulterar i ett behov av inmundigande av hostmedicinen mollipect.
Mollipect är äcklit. Detta är ett faktum för alla (utom för Kristofer Gadd, som av nån märklig anledning tycker att hostmedicin är gott. Jag tror att han blev lite klämd vid födeseln, som min pappa brukar säga om udda människor. Ett knasigt uttryck. Klämd vid födseln. Vem blir inte det? Det är ju inte så att ungarna bara floffar ut som en oljad fis.
Och ändå har min pappa sex ungar och har därmed bevittnat flertalet förlossninar. Inte sex stycken dock, för när Niklas skulle ut så var han tvungen att sätta den sista potatisen, och om jag inte minns fel så hade han något extra viktigt för sig när Jonas skulle komma ut också...
Nåväl, han har iallfall sett det hela flera gånger, och borde därmed veta att alla barn blir klämda vid förlossningen! Till hans försvar kan man väl tänka att barn kan bli mer eller mindre klämda när de föds!)

Nåväl, nu lämnar vi förlossningsskadorna och återgår rill Ralfs Mollipect.
Ralf tycker iallafall inte om det! Första gången han fick det så grinade han illa en bra stund. men det gick iallafall bra. Idag så vrålade han i högan sky och ålade sig som en fiskkroksspettad mask. Mollipecten har blivit den svåraste av prövningar för den lille gossen. han vill inte alls lyssna till sin visa mor som förklarar att det är för hans eget bästa.
Nä, Ralf vet minnsan sitt eget bästa, och det är INTE att äta äcklig hostmedicin!

Skadad

Transformers har satt djupa spår i mig...
Varje gång jag ser en sånhär stor sak med motor fruktar jag en desepticon...

lite mera bad

Idag har Ralf varit på fyrishov och badat med sina kompisar Isak och Elliot. Det var mysigt, och inte lika skrikigt som gårdagens bad...
På vägen hem hoppade vi in på himlas outlet, som ligger alldeles bredvid fyrishov.
De hade fått in massor av trevligt porslin, och årets första julklapp inhandlades.

Här hemma är det lite ruggigt, så jag ska nog gå ett varv och tända massa ljus, sen ska här bakas lussekatter!

Detta tråkmånsiga inlägg görs enbart för att min kära lilla(??) familj ska hålla sig lugn.
Ni förstår, om det inte med jämna mellanrum poppar upp ett litet inlägg, så blir storasyster 1 nervös, då ringer hon till storasyster 2 och frågar om hon träffat mig på länge (nu gjorde ju storasyster 2 det igår, så kedjan hade ju stannat redan här, men låt oss säga att så inte var fallet), om storasyster 2 inte träffat mig/ pratat med mig på telefon på några dagar blir storasyster 1 ännu nervösare och ringer till mamma. På ett eller annat sätt blir även minst 1 av bröderna alltid inkopplade.
Det hela slutar med att mamma ringer dagen därpå och försäkrar sig om att lilla Paula mår bra, varpå hon sedan ringer till de andra och ger lugnande (förhoppningsvis) besked. Detta här hänt en och annan gång kan jag säga. Mycket med sällan nu, när storasystrarna bor så nära och kan hålla koll på mig :o)

Japp, jag är lillasyster i en stor och omtänksam familj. Detta är mitt ok att bära- att vara lillasyster.

Sjukaste babysimmet

Idag var det en undervattensfotograf på babysimmet.
Detta resulterade i hysteriska mammor och pappor som tryckte ner dödsförskräckta och gallskrikande babisar under vattnet i jakten på det perfekta julkortet.
Helt sjukt va det.

Jag slutar aldrig att förundras...

... över den problem-lösar-driften min make har! Han ser/ hör ett problem, går och grunnar lite över det, sen löser han det.
Han bara gör det! Fixar, allt, stort som smått! Alltid.
Till listan av lösta bekymmer kan ikväll läggas "lära-gå--stol vs. mattor-problemet"
Alla ni mammor där ute har garenterat muttrat lika mycket som jag över alla knyckliga mattor som denna gåstol medför. Och alla bebisar muttrar över alla dessa eviga mattor som är ivägen överallt!
Här har vi ett problem!
Anders såg problemet och skruvade dit andra hjul på lära-gå-stolen. Hjul som rillar på kullersten om så behövs!
Bebis nöjd, mamma nöjd.
Och som anders brukar säga: Happy wife, happy life!

Tänk vilket kap jag gjorde där på mcdonalds för snart 9 år sen...