låt mig presentera

vår nya bil!



För detaljerad info hänvisar jag till Anders, men den har iallafall ingen växespak utan är automatväxlad! Och svart...och är som både el och bensinmotor...

Med sorg i hjärtat ska vi nu sälja vår lilla sötplutt! nån som vill köpa en aygo?

Vecka 28= tredje och sista trimestern!

Idag går vi in i den sista trimestern. från och med nu kallas man tydligen höggravid! Där ser man! För att fira har Ralf börjat hicka! Stackars liten! Jag hoppas han inte ärvt sin mors fullständiga nolltolerans mot hicka... i så fall ligger han där inne och är toksur! Men jag tror han är mer som Anders... en tålmodig liten gosse...

Jag har fått för mig att han märker när han gör illa mej, för ligger man och sparkar och sprätter i magen så är det ju klart man träffar en och en annan punkt. Men när jag rycker till, så lugnar han som ner sig en liten stund... jag tror det ligger en liten hjälte där inne... min bebishjälte! en liten Anders! hurra! jag ska få två Andersar! en stor och en liten! *hoppas och ber* Anders var nämligen ett snällt barn... jag var mer... hm... tänk Ronja Rövardotter/ Lotta på bråkmakargatan men en gnutta av det där eviga som Lina i Emil i Lönneberga har...

På lördag har jag och Anders varit gifta i fem år! länge va?!? Det är FANTASTISKT att vara gift med dej Anders Lundberg! När vi va rätt så nygifta så sa en klok man (Läs Rolf Borgström) att det första året är svårast, sen går det bara lättare och lättare. Då tänkte jag att blir det inte svårare än såhär så ska det väl gå an...
Och jag tycker nu att han faktiskt hade rätt, även om det aldrig varit svårt att va gift mad Anders, så blir det bara lättare med åren.
Anders, du är min bästa vän, min tvillingsjäl, min parhäst i resor och äventyr, min favoritkollega, andra halvan i mitt dreamteam, mitt bollplank, min favoritgråtaxel, och snart pappa till våran unge! Å vad det ska bli roligt att bli förälder med dej!

bara massa tankar

Jag och Anders har anmält oss till en föräldragrupp! Där ska vi, tillsammans med ett gäng andra hopplöst okunniga förstagångsföräldrar och en barnmorska lära oss hur man föder... och ammar, och annat som man bör kunna när det börjar bli dags för ungen att titta ut...

Det känns knasigt på nåt sätt... helt plötsligt började det bli nära... och de flesta säger "nämen, april? då är ju inte så långt kvar!" (ofta tätt följt av kommentaren: "men då är du ju inte alls så stor!" Men jag är inte alls bitter för att få höra den kommenteren ca 2-3 ggr/dag).

Nåja, oavsett mina liten-mage-komplex, så är det inte superlänge kvar! utan 99 dagar... mindre än 100 dagar... Och det ska bli VÄRLDENS GOS!!! När jag är själv hemma går jag runt och fantiserar hur det kommer att vara när han är ute... jag tänker mig honom ligga här brevid i sängen, eller i soffan... eller så... jag börjar nog bli knasig... kan det bero på att man bara jobbar halvtid å har på tok för mycket tid till övers?

När man pluggade hade man ju oxå massa tid till övers, men då hade man ju sitt lilla pluggäng som man hängde med, nu har jag inget gäng, så det är som ingen som har tid att ungås på alla mina lediga dagar... När jag ska vara mammaledig ska jag skaffa mig ett mamma-gäng :o)

Den stora eländiga röran som rådigt/rått (hur böjer man råder??) i vår lilla lägenhet har som fallt på plats! Nu råder bara den vanliga röran, men om man har värdens vårigaste och finaste bukett med rosa och vita ranunkler och ljusrosa tulpaner på bänken i varfagsrummer, så gör den vanliga röran inte så mycket!

Ralf har fått en lejontröja och ett par lejonbyxor idag! Detta som tack för att han börjat sparka på min kissblåsa i tid och otid! nåja, den lille vet ju inte bättre...

101 dagar kvar!

Idag har vi varit hos barnmorskan! Och hörreni alla "oj-va-liten-mage-du-har-sägare", min mage är alldes LAGOM STOR! det va som på nåt sätt skönt att mäta den dära magen, som bara blev mindre och mindre för varje gång den fick höra hur liten den var...

Bebishjärtat klappar med en takt på 156 slag i minuten, detta under ett pågående frivolts/karatepass, som bebis tyckte det va tid att utföra.

För övrigt det det fortfarande helt hysteriskt ut hemma hos oss... för i lördags, som skulle vara den stora fixar-dagen, blev som en slappar-dag istället... ni vet en sån dag så lunchen består av korv och det vettigaste man gör är att läsa aftonbladet på internet 114 gånger... Fast granen åkte ut! och julsakerna! va tomt det blir! det får bli en vända till plantagen, som har halva priset på alla gröna växter!

vecka 26

Rokadernas tid i vårat hem! o, yes! den gigantiska sängen (som för övrigt är så stor att jag tycker att det är lite läskigt att sova i den... den extrema fallhöjden och vidden som gör att man kan tappa bort sig, gjorde att jag sov riktigt dåligt i natt!
till slut, omkring klockan tre i morse lade jag mig i det två dm breda utrymmet mellan Anders och väggen! mm, va trångt och gosigt! sen somnade jag sött!)

oj, vilket långt sidospår! vart va vi! jo, rokader! den stora stora sängen har tagit över hela vårat sovrum! vilket sängar visserligen ska göra... men det hör ju till saken att vårat sovrum även tjänstgör som pysselrum/kontor, och ska dessutom, om 14 veckor även rymma BEBIS! pysselhörnan måste helt enkelt komprimeras!
För att det ska va möjligt måste ett skåp inhandlas och ställas i vadagsrummet! Skåpet inhandlades för en billig penning på Bikupan, efter lite färg och nya knoppar kommer det bli riktigt fint, men än så länge står det halvmålat i vardagsrummet, tillsammans med den gamla sängen, som inte riktigt kommit ner i förrådet ännu...

kort sagt: det är trångt och rörigt överallt förutom i köket! men det blir fint såsmåningom... i väntan på det stora underbara huset....

Bebis har börjat med två rutiner:
1: Höger sida av mammas mage är utan tvekan favoritsidan! Där ligger han nästan jämt!
2: Morgongymnastiken, den bästa starten på en ny dag! Så fort mamma vaknar ska det hoppas och sparkas och göras kullerbyttor och frivolter! Det är riktigt underhållande tat ligga och titta på!

På måndag ska vi till barnmorskan! för första gången sedan inskrivningen! vilket hopp va!? det ska iallafall bli spännade att lyssna på lilla hjärtat... å se hur mycket man gått upp i vikt...

vecka 25

Nu va det längesen! Anders och jag har hunnit bli friska (nästan), julen har varit och det har till och med blivit nytt år! Kan ni tänka er att det bara är 15 veckor kvar tills bebis tittar ut! HURRA!

Idag har vi köpt (eller beställt) barnvagn! En teutonia fun! en svart svart svart! den är liten

smidig! det blir jättebra!

Efter att med mycket möda och besvär tagit den in och ut ur vår pyttelilla, men dock så högt uppslattade bil, några gånger, har vi insett att vi måste nog... hemska tanke...göra oss av med vår lilla plutt i förmån för någon större...

Dessutom har vi varit runt i varenda sängaffär i hela uppsala och provlegat/liggit (hm... hur böjer man "ligga"?) varenda säng! från att ha varit totala noviser på sängfronten så är vi numera fullfjädrade sängexperter!

Det slutade med att vi bestämde oss för en kontinentalsäng från god natt sängkompaniet!

För er som undrar vad en kontinentalsäng är så kan jag berätta att det är när det ligger en plymå över de vanliga sängarna, men under bäddmadrassen... :o)

Det känns väldigt vuxet och bra att äntligen, efter fem års äktenskap inhandla en dubbelsäng! enkelsängens tid är förbi! länge leve dubbelsängen! den kontinentala dubbelsängen! dubbelsängen med plymå!

vecka 23

Krämporna avlöser varann i den Lundberska vardagen...

Nu ligger både jag och Anders nerbäddade i influensan from hell! Vi snackar feberfrossa major, hosta-tills-du-kräks-fasoner, halsont, snor i mängder som skulle kunna fylla ut atlanten... ja, ni förstår...

Lyckliga vi som har en alldeles egen svägerska/syster vid namn Karin som offrade sig för en apoteksrunda i vår räkning... Alvedon, bromhexin, bafucin= manna från himlen i tider som dessa!

På något sätt känns det lite larvigt att gnälla över hosta när man är en del av familjen Jakobsson... Där har bror min tagit fullständigt beslag på rätten att gnälla över krämpor som avlöser varann...
Nåja, hosta är också jobbigt...

I magen ligger bebis, lyckligt ovetandes om att mamma hostar lungorna ur sig... han tycker väl bara det är mysigt att det gungar lite extra... snorungen...

vecka 22

Ja ni kära vänner, föregående vecka har haft temat "sammandragningar".
Ungefär lagom efter det att förra inlägges publicerades ringde jag till barmorskan och berättade läget. Hon ordinerade vila. Efter två dagar ensam och sängliggande, fast inte sjuk, känner man sig inte så lycklig och till freds längre...

Bästa botet mot detta är förståss att åka hem till mamma! sagt och gjort! efter några lugna, mysiga och avslappande dagar ute på närkeslätten var magen mjukare och o-ondare än någonsin! Vilken dunderkur! Hem igen och jobba!! i två dagar... sen va vi tillbaks på ruta ett, det vill säga ondaonda-magen-rutan.

Så från och med idag är jag sjukskriven på halvtid i några veckor... hur det ska gå återstår att se. Förhoppningsvis blir jag lugn och harmonisk, lycklig och moderlig och inte minst avslappnad!

Viktigast av allt: Bebis mår bra! Han sparkar någe så galet nu för tiden. Det märks att han blir större, för det rummlar i hela magen ibland!

sur och sjuk

idag, på självaste 21-veckors-dagen, (eller igentligen igår) har jag blivit sjuk...totalhängig, antagligen febrig, huvugvärkig och halsontig... i går gick jag och sov klockan sju på kvällen och vaknade inte föräns klockan 9 i förmiddags... 14 timmar!!

och inte nog med det! efter en helt fullständigt totalgalet stressig helg på jobbet har jag knallont i magen, som inte riktigt givit med sig sedan dess... magen känns som en kanonkula och är kalasöm! i går kunde jag knappt böja mig ner och sätta på mig skorna... det känns inte alls kul... och lite läskigt... efter alla dessa timmars sömn känns det bättre, men jag tänkte stanna i sängen å kolla på film och sova hela dagen! har jag tur så kommer Anders hem till lunch och matar mej:o)

men kära vänner, gnället är inte slut ännu: förutom att jag är sjuk och har ont i magen så har alla storvretas hus tagit slut! precis lagom tills att jag och Anders verkligen bestämt oss att på allvar köpa ett hus (eller mest Anders, för jag har ju bestämt mej för länge sen :o)) så slutar alla på hela jorden (läs storvreta) att sälja hus! ett och annat prutthus ligger förståss ute, men vem vill ha ett prutthus? inte jag!

Halvvägs!

idag går vi in i vecka 20! det betyder att halva graviditeteten är avklarad! på ett sätt känns det som att man är gravid i en miljon år, och på ett annat sätt känns det som att det gått ganska fort hittills!

Bäbis sparkar för fullt! Nu känner Anders oxå sparkar! Det är SÅ mysigt! Nu för tiden är allt bara mysigt! inget illamående, överkomlig trötthet... bara mys! om det är såhär att vav gravid så kan jag gott vara det hundra gånger!

I veckan har anders och jag varit på färd till helsingfors med hanna och kristofer gadd! det va mysigt! men medans vi va i finnland slutade bebis sparka! jag skakade och buffade på magen, men han ville inte sparka, men så fort vi var åter på svenskt vatten så kom de efterlängtade duttarna! detta tolkas som att bebis helt enkalt inte gillar finland! han låg därinne å surade!

Igår julstökades det för fulla muggar! MYS!!! det hela blir ju inte sämre av att vi har MASSOR av snö! å va najs det är med vinter!!

Bebis har fått sina första kläder:o) en blå sparkdräkt i velour alá Anders-på-sitt-studentplakat, för er somkänner till den bilden! å så gosigt det ska blir när han kommer ut!!! jag ska gosa hela dagarna!