Julgransplundring

Idag är vi hemma och donar lite, jag och Ralf. När jag stog och hängde tvätt slog det mig att det var så tyst och lungt. Lite väl tyst, lite väl länge...
När jag tittade efter så hittade jag Ralf brevid granen kalasande på en av polkagriskäpparna.
Han går i kusin Edvins fotspår...











Hur gosig kan man vara??

Endast Paula är vaken...

Det händer nästan aldrig att Anders lägger sig tidigare än jag. Men ikväll var det dags! Det känns riktigt mysigt att sitta ensam här i mörkret!

Anledningen är att jag äntligen fått inspiration för vårat gästrum! Ni som varit hos oss vet att gästrummet inte är det absolut vackraste rummet i världhistorien. Inte ens i närheten... inte alls faktiskt.

Och inspirationen för vad vi ska göra åt det stackars gästrummet har lyst med sin frånvaro. Tills i förrgår, när jag satt och sövde ralf i Margit och Rolfs nya fina bibliotek! Då klickade det till!
Gästrummet ska bli ett bibliotek! Ett vackert rum där man kan sitta och läsa böcker eller tidningar. Lyssna på lite musik eller ljudböcker. Be eller umgås lite. Eller bara sitta och vila.

OOO va fint det kommer att bli!

Men å nej! tänker du (erkänn!!) Vart ska nattgästerna ta vägen då??
Jo! Där ska stå en bäddsoffa! Hurra vad bra det kommer bli!

Rummet ska gå i färgerna vit (förståss!) ljusgrönt och guld! Vitt för att det är vackert och Pauligt, ljusgrönt för att det ska bli ljuvt och skönt där inne och guld för att det ska bli lite mustigt och bibliotekigt!
Tak och väggar ska få bli vita. Eventuellt ska en av väggarna få en liten grön ton. Och där ska hänga gardiner med mycket tyg! Ett övre lager med tjockt ljusgrönt sidenaktigt tyg, och ett undre lager med tunt, skirt vitt tyg. OOO, det kommer bli så bra!

Därför är jag nu vaken och sitter och scannar av internet efter en guldpendyl! Det måste jag bara ha i mitt vackra bibliotek! Och en nätt vacker guldspegel! Dessutom bör det där finnas en vit statu! Helst en byst av nån klok människa!

Annandag annandag jul- middag

När middagen var äten satt männen och diskuterade bibelfrågor, ekonomi och politik, kvinnorna plockade undan disken, tonåringarna lekte med bebisen, en del ungar kollade på en Kalle-film, resten lekte mamma, pappa, barn och mormor satte sig i soffan och virkade.

Låter det inte trevligt? Lägg till ett par hundra decibel så närmar vi oss sanningen :-)

Trots ljudnivån är det min alldeles egna fina, fina familj!





Den hälft av ungarna som sitter i soffan och kollar på Kalle-filmen!

Julefrid

Bloggpaus över julhelgen blev det! Den har bjudit på julstök med vänner, julbad på fyrishov med syskon på faderssidan, julfirande med syskon på moderssidan, en juldag i soffan med film och virkpremiär (tack Monkan för virkkitet!), och en annandag i pulkabacken med vänner och nu ligger jag i borgströmssoffan med denna utsikt:







I förgrunden ligger Sara och blippar på sin telefon, i bakgrunden sitter Margit och Hanna och spelar lite musik på maten!

Borgströms känns på nåt sätt som våran adoptivfamilj! Det är bra med en extra adoptivfamilj när man enbart har fem syskon och 17 syskonbarn!

Imorgon ska min alldeles egna familj, blodsfamiljen, eller iallafall delar av den, komma på en annandagsmiddag hos oss! Annandagsmiddag!?! frågar den nogräknade.
Ja! Annandagsmiddag! Jag kan ju inte tvinga mina stackars föräldrar och bror+familj åka 20 mil i snöstorm! Så vi fick helt enkelt skjuta på annandagen en dag! Men det innebär inga problem när man är gift med en almanacksman!

Utveklingsspurt

De senaste dagarna har Ralf lärt sig massor! Han har fått värsta farten på sitt kravel. Men bara när han ser nåt otroligt spännande.
Han har lärt sig sätta sig upp själv, och att skicka iväg slängpussar.

Jag har försökt fånga det på film flera gånger men utan att lyckas... Men skam den som ger sig...

Han kan dessutom nu äta 8månadersburkarna utan att kräkas. Och så äter han banan själv, hälften mosar han med händerna och resten tuggar han med sina tandlösa små gommar.
Ja, för några tänder syns inte till!

Saligt lycklig över...

... min man och stora hjälte här i livet.
... min helt ofattbart ljuvliga bebis.
... vårat stora fina fina hus.
... att vi får fira jul utan att åka miljoners mil med bilen.
... att bebis inte är mjölkallergiker.
... att vi har miljoners med mycket snö och riktig vinter.
... den förtjusande blandningen av julstök och julmys som december bjuder på.
... att morgondagen innebär pulkaåkning och godisbak och julklappsinslagning.
... att vi har världens bästa familj och vänner och kyrka.
... vårat nya nyårskoncept -NioTio, som känns helfräscht!
... att jag när som helst kan avsluta detta inlägg och lägga mig att sova.
... att jag och min pyttelilla familj med största sannorlikhet tar en restresa till solen i februari.

Och en massa annat förstås! Dej till exempel, För du som läser detta är förmodligen familj/ släkt/ vän! Är du inte det så är du iallafall människa, vilket gör dej lajbans ändå! Glöm inte det! Du är lajbans!

God natt!

Allt ska smakas på...

... så även rören i badrummet!




Angående pricktestet så blev det inga prickar! Hurra!

Milk or no milk

I skrivande stund är Ralf å Pappsen påväg till farbror doktorn för pricktest för mjölk...

Pulkapremiär

What would Jesus do?

Bebis fick en flarra välling strax innan vi skulle iväg till kyrkan. Han toksomnade. Han var nämligen ute och rännde hos sin kompis Levi, och kom inte hen förräns kl 01.30 inatt...

Ska man då väcka bebis och åka, eller ska man lägga bebis i sängen så han får sova färdigt. Det är frågan det...
Hur skulle Jesus ha gjort? om han hade haft en bebis vill säga...
Eftersom jag sitter här och babblar så fårstår ni att jag valde det senare. Han får sova...

Igår var vi på god middag hemma hos kära vänner. Då hanns även med en blixtvisit till min vänninnas vänninna som gör smycken och målar tavlor. Jag hade hört att hon var väldigt duktig.
Så kom vi in till hennes familj, som bor så trångt att man får klaustrofobi av bara tanken på deras hem (som dock var väldigt fint, fast på liten yta!)Där bor dessutom ungefär hundra miljoner inneboendes (nämligen två)som gör att herrn och frun i huset får sova i vardagsrummet.

Väl inne hos dem kommer vi fram till väggen där hennes konst hänger. Och jag fullkomligt tappar andan!

Här har vi en kvinna, helt outbildad, som bor i världens mest överbefolkade lilla lägenhet, i en pruttig förort (no offence sävjabor) till fjuttuppsala, helt undangömd från välden - en konstnärstalang som har ett sånt obeskrivligt uttryck i sina tavlor att jag aldrig sett dess like!

En kvinna som hörde Herren säga till henne att hon skulle måla en tavla, och så gjorde hon det.
När jag står där med hakan inte i golvet, utan i underjorden så ler hon lite och säger "ja, jag kan ju inte sjunga, så det här får bli mitt sätt att uttrycka mig..." och verkar inte alls förstå vilen talang hon besitter.

En helt vanlig tjej som bara greppade en pensel och började måla. Ingen konstfacksgalning, ingen kultursnobb, men innehavare av en gåva att kunna göra de absolut vackraste tavlorna jag någonsin sett!

ÅÅÅ vad jag önskade att jag kunde ordna en atiljé till henne, där hon kunde ställa ut sin konst så att ni också kunde titta på den. Ni förstår inte vad jag pratar om om ni inte sett tavlorna. Och så skulle jag vilja skapa ett vackert och inspirerande utrymme för henne att sitta och måla på...
Hur jag ska ordna med detta var det sista jag täkte på igår kväll, och det första jag tänkte på när jag vaknade i morse.

Här snackar vi en dold skatt.
En pärla i en åker.
Undrar om hon förstår det?

Ralf the Royal

När riskakan tog slut visade det sig att även kronan går att äta!

Vilken härlig dag!

Idag har hela den pyttelilla familjen Lundberg varit på stan och julmyst, handlat julklappar, gått på barnvagnsbio, ätit på restaurang, fångat fallande snöflinfor med tungan (en bland vuxna högst underskattad sysselsättning), fikat på caféer och andra viktiga julgöromål!

Min duktiga bebis

Somnar numera själv! Efter ombäddning och kindpussar så fixar han resten själv!
Nästan alltid...

Angående förra bilden så stog jag i valet och kvalet om jag skulle publicera den eller inte. Orsaken är det oerhört fläckiga lakan min bebis ligger på för tillfället. Jag menar, tänk om ni börjar tro att vårat hus inte är rakt igenom perfekt? Tänk om ni börjar tro att det rent av kan finnas brister i städningen? Att det kan gå så långt som att det ansamlas disk på diskbänken eller tvätt på tvättstugegolvet! Tänk om ni slutar tro att alla mina lakan är rosendoftande och nymanglade? Eller att det är så kliniskt rent längst in under soffan/ sängen att dessa platser även tjänstgör som operationssalar när det tryter om plats på sjukhuset?
Det vore ju för illa!
Å andra sidan ser han ju så gosig ut på bilden...

God natt!

Det här tycks vara högsta bloggmode just nu...

... och jag kan ju inte vara sämre :o) Håll till godo!

Dag: Måndagen den 14e december eller dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dopparedan, eller dagen då vintern äntligen kom!
Frukost: Luft för mig, gröt för Ralf.
Klädsel: Mjukisar, både för mig och Ralf.
Smink: Make up med temat "vacker utan spackel."
Frisyr: Utsläppt och rakt.
Händelse: Oo, Ralf vaknade nyss!
Låt: Gör portarna höga med OD.
Planer: Att invänta snön.
Saknad: Hanna, som borde bo i Storvreta, inte dumma örebro...
Lunch: Kycklingwok.
Dagens sjuka: Anders, min och Ralfs halsar.
Drog: Pysslar inte med sånt.
Dagens roligaste: Ralfs "kyssar"
Dagens tråkigaste: Att städa av diskbänken.
Köp: Inget
Tänkvärt: Bättre en fågel i skogen än tio i handen! Tänk själva, tio fåglar i handen! hur kul vore det?
Läser: Lantliv
Humör: Glad, harmonisk, avslappnad och en gnutta donig.
Middag: nåt med lax tror jag.
TV: Kollade en snutt på programmet "Bonde söker fru", som många av någon märklig anledning tycker är så väldigt lajbans.
Under denna tid skulle bonden berätta vilka tjejer som fick stanna på hans gård och vilka som skulle åka hem. Så sa han ett av namnen, och tjejen blev glad och ville stanna.
Och så sa han andra namnet, men den tjejen var sur på bonden för att han knappt pratat med henne sen igår utan bara med de andra tjejerna, och hon skulle minnsan inte stanna om han inte visade henne mer uppskattning.
Programledaren frågade bonden varför det var så och bonden berättade att han tyckde så mycket om henne redan, så hon var så självklar att ha kvar på gården för hon hade redan vunnit hans hjärta, därför pratade han mer med de andra tjejerna för att utröna vem av dem han skulle behålla och vem han skulle skicka hem.
Då blev den andra tjejen glad och ville stanna.
Efter det hade de ett såntdär intervjuklipp med den första tjejen, som tycket det kändes konstigt och trist att vara där eftersom den andra tjejen rendan vunnit bondens hjärta.
Då slog jag av och fastställde åter igen att alla dejtingprogram på tv där fyrtioelva pers ska tävla om en partner är helmärkliga.

Väntar på att snön ska komma till storvreta...

... och det är ungefär det jag och Ralf ska sysselsätta oss med idag.
Kanske tvätta lite tvätt och slå in lite klappar också, men det är inte alls vi hinner med. Att vänta på snön är rätt så krävande...

Hur kan det komma sig att de tu orkar med att ta på sig ett så krävande uppdrag såhär på en måndag? tänker du, eller hur?!

Då ska jag be att få tala om att helgen har bjudit på julmys-koncentrat:
Lördag: kl 10.00 öppnade det på stan, då var vi där, det var nämligen dags för klappjakt del 1! Stan var fullsmockad av klappletande människor. Det gick bra. Vi hittade en betydande andel!
kl 16 mötte vi upp faderskapet, som hade varit på körövning hela dagen. Då fikade vi lite och åkte hem.
Väl i hemmet sattes det stora pepparkakshusprojektet igång. Att bygga pepparkakshus tar alltid längre tid äb vad man tänker sig, men omkring kl 02.00 kom vi i säng! (inte Ralf förståss, han hade lagt sig tidigare...:o)

Söndag: kl 06.15 ringer klockan, upp och packa badkläder, koka gröt och duka fram julfrukost, tända miljoner ljus i vardagsrummet och slå på lucia! Det visade sig förrsten vara Anders gamla granne som var lucia i år! Efter lucia åkte vi til fyrishov och badade i varma sköna bebispoolen! Sedan bar det iväg till kyrkan, efter kyrkkaffet väntades middag på restaurang med mormor och morfar och moster 1 med familj. Därefter bar det iväg till moster 2 för kaffe på maten. Efter det var det dags för julkonstert på slottet! Omkring kl 21 var vi hemma och Ralf som somnat i bilen påvägen hem märkte inte ens när vi bar in honom och bytte om till pyamas... lilla gubben...

Pepparkakshus

Ikväll/ natt har vi byggt pepparkakshus! Nån bild blir det inte, för det blev inte vidare vackert... Jaja, ett pepparkakshus är det iallafall! För som vi alla vet: inget pepparkakshus, ingen jul!

Handväska!

Jag har handväska ikväll!
Vad betyder då detta? Jo, jag har ingen skötväska med mig! Och ingen skötväska, ingen bebis!

Ikväll är barnvaktspremiär! Hela kvällen!
Det va så längesen jag hade handväska att jag hittade två urinprovrör i den :-D ( ni vet, havandeskapsförgiftning = otaliga urinprover..

Mm... Jammi...

Hipp har verkligen tagit tillvara på uttrycket "man äter lika mycket med ögat som med munnen!"

Angående de dära trädgårdslidret:

Jenny, marknadsassistent på Hasselfors Garden har hört av dig och berättat att det finns i pytteformat! Från 4kvm!
Det är som de gamla grekerna sade: Hasselfors Garden, de är att lita på!
4kvm! det rymms ju på vilken pyttetomt som helst! Dessutom är det färre fönster att tvätta på hösten!
I´m SO gonna get one!

Kan inte sova

Stackars stackars sjuk som jag varit idag så tog jag mig en eftermiddagslur.
Det skulle jag inte gjort. Nu kan ja junte sova! mitt i natten är det, och jag kan inte somna! men å andra sidan är det bra, pigghet= friskhetstecken.

Jahaja, nu sitter jag här och svamlar igen. vad skaaa vi hitta på att skriva...?
Jo, jag har ont i ryggen! det ni!

ocheeh...
Ralf ska ha barnvakt för första gången på fredag! Vi ska på julbord med jobbet och han ska följa med kusinerna på luciatåg...
usch, hemska tanke att lämna bort han en hel kväll! jag förtränger det igen! *förtränger*
Sådärja...

jaa... vad kan jag skriva mer då...
på söndag sjunger anders med sin kör på slottet i gustaf den III:s sal. åk dit! det böjkar kl 17.30 tror jag (om annat kommer frida garenterat rätta mig i kommentarsfältet, så läs där!)

mm... det va det det...
jajust, på lördag ska vi gå och köpa julgran...

hmm...
Jag målade några plankor idag, bland annat en välkomstplanka som ska stå i hallen...

eee... vad mer då...
jo! idag när jag beställde en julklapp till anders via nätet så råkade jag stava min mailadress fel. det tokiga är att om man skriver vadsomhelst framför @personligalmanacka.se, förutom de adresser som är uppbokade, så kommer det till anders inbox! hängde ni med? alltså om man skriver hejhopp@personligalmanacka.se eller lattjolajban@personligalmanacka.se eller nåt anna som inte är registrerat, men som slutar på @personligalmanacka.se så kommer det till honom.
Detta resulterade på att bekräftelsemailet med hans julklapp kom till honom. Kul! God jul, överraskning överraskning!

Äh, nu kommer ja inte på nåt mer!
Nu MÅSTE jag sova!
God natt cyberspace!

Nu dog jag igen...

Kolla in detta trädgårdslider från Hasselfors Garden!
Nu måste jag hitta en plats på vår lilla pluttetomt där den skulle passa :o)




Bilder från hasselforsgarden.se

Något så hiskeligt synd om!

Igår kväll blev jag hur förkyld som helst! Eller förkyld, jag fick svinis förstås!!
På en halvtimme gick jag från frisk till sjuk. Och nu ligger jag här i sängen och är alldeles förskräckligt synd om!

Som tur är sover lillfjärten. Till skillnad från i natt... Han har fått för sig de senaste nätterna att nattetid är den bästa tiden att träna rösten och mamma och pappas tålamod! Detta gör han i perioder om ungefär två timmar, åtskilda av ungefär en timmes paus.
Det låter väl kul? Ni som inte har barn blir väl ohyggligt sugna på att införskffa ett i läsande stund?
Ja, så lajbans är mitt liv just nu!
Men ja änte bitter!

Guldkant

Idag när jag kom in på ICA Solen för att inhandla lite inför kvällens pysselsammanträde möttes jag va detta:



En tvättäkta panchiskör som sprider lite julmys där de står upptryckta i ett hörn i affären! Med dragspel och allt!
Jag frågar mig: Varför flyttade vi inte till Storvreta tidigare?

Intaget av 8-månades-mat och mollipect

Igår hade mammsen laddat för 8-månaders-burks-premiär! Alltså matburkar med något större matbitar så ungen ska lära sig tugga.
Försök ett gick väl inget vidare, inte försökt två eller tre heller. Han kräks helt enkelt av dessa bitar. Allt som kommer ner, kommer upp.
Han har ärvt som faders kräkreflex kan jag säga. Rätt så roligt faktiskt! Så länge det inte kräks på riktigt så man måste torka upp allting. Annars är det lite kul att titta på någon som klöker!
Nåväl, vi lägger ner med 8-månaders-burkar för ett tag. Vi väntar tills han fått lite tänder. Han är ju nämligen helt tandlös, ungen! 7 månader och allt! ingen ordning!

En annan motgång min lilla gosse går igenom är den segaste av hosta! Hosta med fyllning kan jag säga! Och lite krupptendenster som grädde på moset. Detta resulterar i ett behov av inmundigande av hostmedicinen mollipect.
Mollipect är äcklit. Detta är ett faktum för alla (utom för Kristofer Gadd, som av nån märklig anledning tycker att hostmedicin är gott. Jag tror att han blev lite klämd vid födeseln, som min pappa brukar säga om udda människor. Ett knasigt uttryck. Klämd vid födseln. Vem blir inte det? Det är ju inte så att ungarna bara floffar ut som en oljad fis.
Och ändå har min pappa sex ungar och har därmed bevittnat flertalet förlossninar. Inte sex stycken dock, för när Niklas skulle ut så var han tvungen att sätta den sista potatisen, och om jag inte minns fel så hade han något extra viktigt för sig när Jonas skulle komma ut också...
Nåväl, han har iallfall sett det hela flera gånger, och borde därmed veta att alla barn blir klämda vid förlossningen! Till hans försvar kan man väl tänka att barn kan bli mer eller mindre klämda när de föds!)

Nåväl, nu lämnar vi förlossningsskadorna och återgår rill Ralfs Mollipect.
Ralf tycker iallafall inte om det! Första gången han fick det så grinade han illa en bra stund. men det gick iallafall bra. Idag så vrålade han i högan sky och ålade sig som en fiskkroksspettad mask. Mollipecten har blivit den svåraste av prövningar för den lille gossen. han vill inte alls lyssna till sin visa mor som förklarar att det är för hans eget bästa.
Nä, Ralf vet minnsan sitt eget bästa, och det är INTE att äta äcklig hostmedicin!

Skadad

Transformers har satt djupa spår i mig...
Varje gång jag ser en sånhär stor sak med motor fruktar jag en desepticon...

lite mera bad

Idag har Ralf varit på fyrishov och badat med sina kompisar Isak och Elliot. Det var mysigt, och inte lika skrikigt som gårdagens bad...
På vägen hem hoppade vi in på himlas outlet, som ligger alldeles bredvid fyrishov.
De hade fått in massor av trevligt porslin, och årets första julklapp inhandlades.

Här hemma är det lite ruggigt, så jag ska nog gå ett varv och tända massa ljus, sen ska här bakas lussekatter!

Detta tråkmånsiga inlägg görs enbart för att min kära lilla(??) familj ska hålla sig lugn.
Ni förstår, om det inte med jämna mellanrum poppar upp ett litet inlägg, så blir storasyster 1 nervös, då ringer hon till storasyster 2 och frågar om hon träffat mig på länge (nu gjorde ju storasyster 2 det igår, så kedjan hade ju stannat redan här, men låt oss säga att så inte var fallet), om storasyster 2 inte träffat mig/ pratat med mig på telefon på några dagar blir storasyster 1 ännu nervösare och ringer till mamma. På ett eller annat sätt blir även minst 1 av bröderna alltid inkopplade.
Det hela slutar med att mamma ringer dagen därpå och försäkrar sig om att lilla Paula mår bra, varpå hon sedan ringer till de andra och ger lugnande (förhoppningsvis) besked. Detta här hänt en och annan gång kan jag säga. Mycket med sällan nu, när storasystrarna bor så nära och kan hålla koll på mig :o)

Japp, jag är lillasyster i en stor och omtänksam familj. Detta är mitt ok att bära- att vara lillasyster.

Sjukaste babysimmet

Idag var det en undervattensfotograf på babysimmet.
Detta resulterade i hysteriska mammor och pappor som tryckte ner dödsförskräckta och gallskrikande babisar under vattnet i jakten på det perfekta julkortet.
Helt sjukt va det.

Jag slutar aldrig att förundras...

... över den problem-lösar-driften min make har! Han ser/ hör ett problem, går och grunnar lite över det, sen löser han det.
Han bara gör det! Fixar, allt, stort som smått! Alltid.
Till listan av lösta bekymmer kan ikväll läggas "lära-gå--stol vs. mattor-problemet"
Alla ni mammor där ute har garenterat muttrat lika mycket som jag över alla knyckliga mattor som denna gåstol medför. Och alla bebisar muttrar över alla dessa eviga mattor som är ivägen överallt!
Här har vi ett problem!
Anders såg problemet och skruvade dit andra hjul på lära-gå-stolen. Hjul som rillar på kullersten om så behövs!
Bebis nöjd, mamma nöjd.
Och som anders brukar säga: Happy wife, happy life!

Tänk vilket kap jag gjorde där på mcdonalds för snart 9 år sen...